Matminnen

Det är lätt att bli upprymd av matminnen från utlandet; restaurangbesök i Siena, vansinnigt god (och fet) pizza på stranden i Terracina eller nu senast besök på anrika restaurang Chartier i Paris med sonen och systerdotter (inredningen och hela grejen får en att tro att man är tillbaka på 1800-talet). Fast just nu tänker jag mycket på att jag har "mycket mat" i mig även från barndomen. Det är kanske inte så konstigt att jag sysslar med det jag gör så att säga! Min mamma tex har i alla år jobbat i charken i olika livsmedelsbutiker i Uddevalla. Under en period jobbade hon i stans saluhall. När jag var liten skulle hon ofta ha med mig in och hälsa på alla, jag minns speciellt att de äldre männen hälsade genom att lyfta på hatten! Jag vet att jag också tänkte "min mamma hon känner alla" - inte så konstigt kanske om man som hon jobbat över hela stan. I saluhallen fick jag ofta smaka på en skiva korv eller prinskorv. Min favorit just då var kalvkorv. Jag var rätt så kräsen som barn, det var kanske bra för på så vis har jag haft mycket kvar att upptäcka. Jag försöker trösta mig med det (eller släta över...) iallafall.
Jag kommer ihåg att saluhallen var kall, att den var rundad på ett konstigt sätt, hade två ingångar och att det luktade på ett speciellt sätt. Nu på äldre dar förstår jag att det luktade ost och korv. Jag gillar saluhallar, det är nog det att de funnits länge och att de ser likadana ut från år till år. Det skulle vara kul å få se bilder från saluhallen i Uddevalla och nästa gång jag träffar mamma ska jag be henne berätta.
Andra bloggar om: mat, barndom, matminne, Italien, saluhall, Uddevalla